Hej.. 

Jag har inte varken haft tid, lust, ork eller energi att skriva på bloggen på ett tag. Jag har haft allt för många järn i elden. Jag tänker heller inte skriva och berätta om allt här.

 

Men idag har jag varit med om något hemskt. Jag blev opererad på. Skuren! Jag skulle ta bort mitt stora födelsemärke på höften då det har ändrat färg. Så iväg till Oskarshamns sjukhus åkte vi idag vid 12-tiden. Jag måste erkänna att jag var lite nervös. Jag är defintivt inget fan av nålar och skalpeller. Uscha..

När vi väl kom dit så blev nervositeten bara värre. Och när jag träffade läkaren och han förklarade vilket stort snitt han skulle göra i min höft så fick jag väl mer eller minde en panikångestattack. Fy vad hemskt. Bara ren tur att Emanuel hade möjlighet att följa med och kunde hålla kvar mig på jorden lite grann i alla fall.

Läkaren verkade lite bitter. Jag var tydligen lite bökig att bedöva. De var tvungna att använda dubbla dosen. Men men, jag blev inte lugnare för det. Inte förrän jag i princip hade tappat känseln i hela vänsterbenet började jag andas i något mer normal frekvens. 

Operationen förflöt väl ganska fort ändå, både sköterskan och Emanuel gjorde sitt bästa för att distrahera mig från skrapljuden och ryckningarna i höften. Jag kände dem inte tydligt. Men obehagligt var det.

 

Men nu sitter jag här, sydd, omplåstrad och fortfarande bedövad. Det svider lite men inte mer.. Jag sitter nu istället och fruktar när bedövningen släpper. Usch! '

 

Nej, nu ska vi åka hem till Nybro och få mat av Marcus. Han skulle göra någon chipsgratäng. Det kan bli intressant!

 

Krams!