Bugg och kiropraktor

Hallå läsare!
 
Igår skrev jag ju som bekant ett inlägg om den ökända väggen, min kära mor refererade lite fint till den berömda väggen i sin blogg. Jag vet inte om jag håller med om att berömd är det lämpligaste ordet att använda. Jag föredrar ökänd. Berömd ger det en form av positiv klang som jag finner en aning missvisande. Strunt samma egentligen. Jag är en sådan människa som gärna kan filosofera över och analysera bagateller i detalj.
 
Vidare tlll det som blogginlägget egentligen skulle handla om, men först vill jag bara berätta att i dag har jag haft en annorlunda känsla i kroppen. Om det beror på överdriven telefonkontakt med älskad mor eller blogginlägget i går låter jag vara osagt, men jag kände mig märkligt lugn i dag. Jag har haft fullt upp på jobbet hela dagen, det har varit en miljon stökiga grejer att reda ut och mer än en upprörd patient där något har gått fel i hanteringen. Trots detta hade jag ändå en väldigt lugn känsla i kroppen. När jag hade lunch gick jag lugnt och stilla ut till fikarummet och åt min lunch långsamt. Efter att jag ätit min lunch (som jag i vanliga fall brukar kasta i mig på 2 minuter) så insåg jag att jag fortfarande hade en stund kvar på rasten, så jag tog mig en kopp kaffe och gick ut och satte mig och ringde till älskad Mulle och småpratade en stund. Vi pratade om både lite dittan och dattan, stackarn hade blivit ordentligt förkyld. Och det var här som först det slog mig förändringen i kroppen som jag pratade om mig, alternativt i psyket. Jag kände empati, kan tyckte synd om honom och kände med honom för att han var förkyld. Jag vet inte om det är stressen som talat men det är länge sedan jag kände att jag verkligen brydde mig om någon annan av någon annan anledning än av pliktkänsla. Det var en skön känsla...
 
Nu kan vi ju åter igen försöka göra bloggrubriken rättvisa.
Efter jobbet åkte jag hem och tog det lite lugnt, åt kvällsmat och tittade lite på någon serie. Vid 19 kom pappa bort en sväng så vi skulle öva lite på det jag har lärt mig på buggkursen än så länge. För att göra en lång historia kort så har både jag och pappa dansat tidigare. Jag i ganska många år. Men av olika anledningar anmälde jag mig till en steg 1 kurs ihop med en partner som inte var bekant med dans, denna danspartner hoppade av. Men av denna anledning ville inte jag sluta med mitt favoritintresse så jag rekryterade pappa som var allt annat än motvillig till att ta upp det här med dansen igen. Sagt och gjort. Så nu var jag i dag tvungen att gå igenom vad vi har lärt oss i kursen så långt för att han inte ska köra en massa turer som kvinnorna på kursen inte kan. ;) I morgon är den faktiska buggkursen, det ska bli jätteroligt och konditionsträningen behövs ;)
 
När det gäller detta med kiropraktor har jag en lång tid (typ åratal) varit väldigt stel i mina mukler i nacke och rygg. Innan har det inte bekommit mig så mycket. Jag har ju känt att jag är stel och begränsad i rörligheten. Dock har detta med tiden blivit värre. Både mor och älskad Mulle har varit och knådat min rygg och nacke med jämna mellanrum. Tryckömheten är så överväldigande att jag mer eller mindre bara sitter och åmar mig, jag har till och med börjat avsky massage. Så i går pratade jag lite med Mulle om detta. Han sa att hans kusin Olle går hos en kiropraktor som tydligen hade gjort underverk för hans rygg. Jag har själv tidigare varit hos massörer, de plågar mig en stund och det hjälper kanske ett dygn eller två men sedan är jag tillbaka på ruta 1. Nu tänkte jag då i mitt stilla sinne att detta kanske vore värt att prova. Så jag ringer upp Olle och ber om numret till hans kiropraktor och ber om en lten förklaring. Hans förklaring gjorde mig dock inte så motiverad till att ringa numret jag fick....
- Det är en pina att gå dit, men det hjälper.
Kunde han inte utelämnat den första biten, nu fruktar jag att gå dit. Men vad tror min trogna läsare mamma, är det värt ett försök?
 
Nej nu är det sovdags!
 
Natti
 
Mamma
2016-11-02 @ 04:42:45
URL: http://growherbalife.blogg.se/

Eh, du till en kiropraktor. Du kan pröva en gång och se om det känns skönt efteråt. Men om jag får uttrycka min okunskap i detta område så är en kiropraktor inget annat än en person som "knäcker" kroppen lite här och där men det är inget bestående botmedel. Du måste komma till roten med varför du är så jäkla stel och det är jag mer övertygad om att det kommer från ditt hektiska liv. Att göra en snabb fix hjälper inte i längden.
Kramis




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0