Var bara en kvällfundering. Jag vet många äldre (tänk 50-60+) som tror att de vet hur man ska bete sig. De säger att ungdomar nu för tiden inte lärt sig hur man ska hantera medmänniskor. Att vi ungdomar/unga vuxna bara tar och tar och aldrig lär oss hur det faktiskt ska och bör vara i världen. För det vet ju minsann de äldre *not*.

Jag har råkat ut för många av dessa. Och i min mening är den äldre delen av befolkningen oftast de elakaste. Det sorgliga är att nio gånger av tio så vet de inte att de är riktigt elaka.. Och de få gånger de faktiskt vet det, ja.. Då har de minsann fått betala hela livet och har den gudomliga rätten att klanka ner på alla andra och säga och göra precis som de vill.

 

Vet inte riktigt varför jag kom att tänka på detta nu. Jag har aldrig haft särskilt mycket problem med den äldre befolkningen, jag råkar vara en sådan som gör ungefär som de behagar, och gör jag inte det så har jag alltid svar på tal. Jag låter mig inte köras med i onödan. Jag tror jag vet vad som orsakade denna filosofi-stund. Inte nog med att äldre ofta är överlägsna i attityden mot unga (ska tilläggas att många unga är överlägsna mot äldre med, i och för sig). Men de äldre är dessutom ibland otroligt elaka mot varandra. De rationaliserar att varenda handling de gör på ett eller annat sätt är godtagbar på grund av diverse omständigheter. Jag har ont i ryggen så jag förtjänade att åka hissen först. Jag har jobbat hela livet - jag ska gå alla korta pass. Jag har mina rutiner som jag alltid har haft - så det tänker jag inte ändra på!

 

Det är så sorgligt. Att en sådan skara som en gång i tiden kämpat för hela samhället, för "vi", nu är så fruktansvärt själviska. Men men, ungdomen idag lär bli ännu värre. För nu är det var man för sig själv..

 

Patetiskt..

 

Vet inte riktigt vad jag svamlar om, men är det någon som fick lite nöje, eller tidsfördriv av att läsa så är ju det bra...