When all is said and done...

Ja, vad händer nu. Den frågan har jag i princip ställt mig sedan jag tog examen. Jag har gråtit och skrattat om vart annat i två veckors tid nu. Jag är så lycklig att jag gråter. Jag har så mycket tid... ork....energi.. Ja, allt! Jag kan äntligen börja känna mig levande. Jag ringde till mamma i går under ett fullt utslaget lyckorus. Jag bara snackade och snackade om hur glad jag är nu. Jag behöver inte tänka på att jag har 400 sidor i någon bok jag måste läsa och lära mig. Jag går till jobbet och jag kommer hem, och när jag är hemma är jag ledig. Det är en sådan häftig känsla.
 
Nu har jag visserligen haft en del arbeten förut, men inget som detta. Jag har alltid behövt oroa mig över var nästa löneutbetalning ska komma ifrån. Kommer mina arbetade timmar täcka den här månaden? Får jag förlängt? Och så vidare... För första gången i mitt liv (mitt 26-åriga liv) har jag en fast tjänst. Och dessutom i en yrkeskår där det för närvarande finns en stor brist. Detta gör att jag sitter väldigt tryggt dessutom. Det är riktigt skönt. Nu är det bara jobba på och se när lönen trillar in och jag kan lägga energin på att oroa mig för sådant vanligt folk oroar sig för. Vad ska jag ha för kläder i morgon? Vart ska vi resa nästa gång? Häftigt!
 
Jag tänker faktiskt inte berätta om min examensdag, examensfest och min semestervecka av den anledning att inlägget skulle bli alldeles för långt. Jag sammanfattar det kort och gott som underbart.
 
Nu är livet på topp. Och förutom att karln min också behöver hitta sig ett fast jobb så kan det liksom inte bli bättre. Han jobbar ju faktiskt, även om han jobbar nätter (morr).
 
Nej, nu måste jag sova. Jag ska upp vid 04:30 i morgon för att åka till jobbet. Haha, jag ska åka till jobbet. Efter i morgon kommer jag att ha jobbat min första hela arbetsvecka på drygt 3 år ;)
 
Yeah!
Mamma
2015-06-13 @ 08:22:46

När du glömmer den känslan kan du alltid gå tillbaka i din blogg och påminna dig om hur du kände inför att bara jobba och sen är man ledig. Tyvärr glömmer de flesta människor bort just den känslan att faktiskt gå till jobbet, jobba x-antal timmar och sen vara ledig. Visst, det kommer dagar där annat jobb som måste göras gör att det känns betungande att ha det vanliga jobbet, men det är ju inga längre stunder. Tack för att du påminde mig om känslan då jag slutade skolan och började jobba, Gött ju :)

Kram




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0