Jag har landat, tror jag?
Ja mina kära läsare!
Det känns faktiskt som att jag har landat en hel del i hela situationen. Jag letar ju visserligen fortfarande lägenhet för fullt, men det är ändå överkomligt. Jag har kommit fram till att jag absolut inte ångrar mitt beslut. Just det ja, den kanska man ska börja med. Det kryptiska i tidigare inlägg är att jag och min dåvarande fästman höll på att risa ihop, nyheten nu är att det risade ihop. Vi har flyttat isär och jag bor nu mer eller mindre permanent hos min fina vän Nadja.
I ärlighetens namn vet jag inte hur jag skulle ha gått runt utan henne! Underbara människa.
Separationen har väl över lag gått betydligt mycket smidigare än vad jag någonsin hade kunnat drömma om. Jag ska börja packa lite smått på fredag. Inte för att jag har fått en lägenhet än, men det kan ju vara bra att påbörja processen lite i alla fall. Det tar ju lite tid att packa ihop en halv lägenhet.
Jag är egentligen ganska lugn för tillfället. Jag känner att jag liksom mest flyter med!
Och sedan har jag flera helt underbara personer som förgyller min tillvaro mer än jag trodde de kunde!
Awesome!
// Martina
Skönt att höra att allt känns bra. Har ju varit lite tyst från dig här inne! (Nu när jag äntligen har hittat tillbaka hit. Stalkar som fan tre gånger om dagen) ;-)
Vi syns snart! Jag har tre flaskor glögg kvar som måste drickas upp! :-)
Puss o kram.